Hål i huvudet
Av: Jenny Jägerfeld
Vi fick som uppgift att läsa den här boken i skolan, och om man ska kategorisera den så skulle det väl bli som svensk ungdoms(?)bok helt enkelt. Författaren är psykolog, och var även i vår skola idag för att prata om sitt författarskap. Rolig tjej. Men i alla fall. Boken handlar om 23-åriga Minou som en dag hittar ett kassettband när hon kommer hem som det står ”Till Minou” på. Hennes pojkvän sen fyra år tillbaka spelar i ett band, han spelar in demos och dylikt på kassettband ibland. Hon antar därför att han kanske spelat in en låt till henne, och hon sätter sig och lyssnar. Men icke. Det är ett meddelande han spelat in, ett där han dumpar henne. Himlen kraschar ned med bom och brak, och man får sedan följa henne i en resa till Spanien där hon försöker ta sig vidare, överleva helt enkelt. Utan honom. Där träffar hon givetvis nya personer, är med om ett och annat men nu ska man ju inte avslöja för mycket.
Jag tycker den här boken kändes väldigt genuin, väldigt ”äkta”. Allt är så otroligt realistiskt, känslorna, personerna, allt helt enkelt, och man kan verkligen känna igen sig. Man kan sympatisera och förstå. Den var ju deprimerande, givetvis. (Tänker då på temat med dumpningen.) Men inte klyschig alls. Det var inget ”Buuhu, huvudpersonen blev dumpad, tyck synd om den här stackars gråtande tjejen nu då!” utan snarare var huvudpersonen väldigt arg av sig och hade sitt eget sätt att hantera det på. Det var verkligen inte en typisk bok på det sättet, även fast jag läst en del av dess slag innan. Sådana här böcker går alltid snabbt att läsa, och den här var väldigt välskriven. Hade uppskattat kanske liite mer humor, även om den mörka humorn i denna sannerligen var uppskattad.
För att summera: Verkligen läsvärd, framförallt för de som gillar realistiska skildringar.
För att summera: Verkligen läsvärd, framförallt för de som gillar realistiska skildringar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar