Av: Jerker Eriksson och Håkan Axlander Sundqvist
Efter att flera brutalt hanterade lik hittats i Stockholm faller det på kriminalkomissarien Jeanette Kihlbergs bord att ta hand om utredningen. Alla liken är unga pojkar. En av dem är balsamerad medan en annan funnes förruttnad i vattnet med märken efter piskrapp. Det som är gemensamt för alla liken är att deras genitalier är avlägsnade. När Jeanette dyker in i fallet öppnar sig en värld av ondska, pedofili och barnmisshandel för henne såväl som för oss och hon tvingas ta kontakt med barnspykologen Sofia Zetterlund, som är den andra huvudpersonen i denna boktrilogi. Vi får också följa kråkflickan som våldtas av sin pappa under uppväxten och som växer upp till en hatfylld person som en konsekvens av detta. Hennes historia är den om hur offret blir till förövare och om hur hatet tar bort all oskyldighet och möjlighet till ett normalt liv.
Den här deckartrilogin skiljer sig från andra deckare jag läst i det att den i hög grad försöker förklara och analysera varför och hur vissa personer begår så hemska brott som de gör. Mord och psykoterapi är nyckelorden och vi får fler perspektiv än bara utredarens, med tillbakablickar till ett hemskt förflutet som förklarar förövarens beteende, utan att för den skull glorifiera det (à la typ tv-serien Dexter eller vilken annan berättelse som helst där mördare på olika sätt glorifieras eller där deras handlingar ursäktas eller trivialiseras). Man får lära sig mycket om psykiska störningar som påminner om schizofreni, där människor bygger upp multipla personligheter för att hantera kriser och trauman. Kort och gott var det en extremt välskriven och spännande serie, kunde knappt slita mig från den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar